|
Utdrag ur Henrik Karlssons bok: "Havet var vårt liv":
Den nordligaste ön kallades sämjehemman i jordeboken 1542. Det betyder att skatten
betalades i pengar och inte in natura ( Detta senare enligt Kulturhistoriskt lexikon för nordisk
medeltid. Det skall gälla just för Bohuslän under 1540-talet och gör det mest sannolikt med
detta alternativ. Sämje kan också betyda att ett hemman upptogs på annans mark (inom
annans rågång) mot årlig skatt till ägaren. Mest skedde detta på allmänningar, men även i
fråga om frälsejord. Man gjorde då en överenskommelse mellan brukaren och ägaren om
villkoren. Brukaren lydde under kronan, men gården gick i arv till skillnad från vanliga
kronogårdar. Detta enligt äldre svenska uppslagsböcker, och gällande för Sverige. Det är ju
inte omöjligt att detsamma gällde även för Danmark-Norge. Exakt hur det förhöll sig med Rörö
är svårt att säga med större säkerhet än så här. Det är den enda ön eller gården i socknen
som kallas sämjehemman, och det gäller bara detta år, 1542.) I fråga om Rörö ser man i
jordeboken att landskylden då erlades med ett högre belopp än för övriga halvgårdar, men i
gengäld uttogs inte den vanliga jordeboksskatten, vilken för en jämförbar gård som Hälsö
utgjordes av tre vålor torsk och 200 vitlingar. Kronan ägde två tredjedelar från början, när
sådant specificeras första gången, men senare delades gården lika. Från och med 1671
skrevs den liksom övriga partiella skattegårdar i socknen helt och hållet krono, även om den
fortfarande var delad.
Man kan här spåra en mycket gammal släkt, som levt kvar till nutiden. Nyckelordet eller
nyckelnamnet är Bengt, och den kvinnliga motsvarigheten Bengta. Mellan 1528 och 1542
upptas i jordeböckerna en Olof Bengtsson som störste ägare. Efter honom kom Börge Olsson
(1568) och Jöns 1573-1601, säkerligen identisk med Jon Bengtsson 1580-16012. Sonen till
denne, Bengt Jonsson, fick ett kort liv. Han nämns bara 1603-04. Hustrun Anna finns
dokumenterad 1611. Hon gifte om sig med Arne Olsson som finns omtalad som skattebetalare
1614-32, gift 1617. Bengt och Anna hann få en son Anders.
En Anders Bengtsson omtalas som husman eller strandsittare (Husmän och strandsittare var
ofta sammanförda till en grupp skattebetalare.) 1623-42. Angående dennes ättlingar se nedan.
Arne Olsson hade sonen Jon Arnesson. Han var husman 1650-74 och var gift med Karin,
nämnd 1675-94, och troligen den Karin Arvidsdotter som dog 74 år gammal 1709. Jon och
Karin hade sonen Arne, född 1669 och drunknad 1688. Anders som dog 1684 var säkert
också en son, liksom Olof som gifte sig 1686 med en Anna Mårtensdotter. Det är osäkert om
de hade en Anders till, den Anders Jonsson som gifte sig med en av Olof Anderssons (se
nedan) två döttrar med samma namn, Anna, 1690. Han bör ha varit född i mitten av 1660-talet,
och var en av de sex röröfiskarna som drunknade 1702 (Minst fem av dem var födda på
Rörö). Änkan Anna gifte sedan om sig med Sören Torkelsson. Denne var enrollerad som
båtsman 1716-17, och hade antagits 1704. Han kom dock inte till Rörö förrän 1706. År 1692
finns ett mål domboken där det framkommer att Anders slagit sig ner hos sin svärfar och
sysslade med att ro (Detta kan betyda att de var fiskare, motsvarande utrorsfiske 1610, eller
kanske att de rodde folk mot betal-ning som en sorts färja. Någon sådan verksamhet i denna
del av skärgården nämns dock inte i någon annan källa, varför det är sannolikare att de var
fiskare. Det är ju också troligt att de var fiskare med tanke på drunk-ningen 1702. Fraktfarten
hade gått tillbaka då, och man brukade inte vara mer än tre eller fyra personer på en vanlig
skuta. Fiskebåtarna samarbetade ofta två och två, varför det kunde bli fler som drunknade
samti-digt. ). Han och svågern Hans Eriksson anklagades för att använda marken utan att
betala skatt för den. Anders Jonssons son Olof blev lots, liksom dennes son Anders. Även
Sören Torkelssons son Olof blev lots. Mer därom nedan.
En annan släktgren efter Jon Bengtsson kan ha varit Jacob Andersson ( Jacob delade gården
med Bengts änka Anna och sedan Arne Olsson, även skattedelen, tydande på att han eller
hustrun hade nära släktrelation till tidigare ägare.). Jacob nämns på Rörö 1612-44, men måste
ha kunnat ses där långt innan om det funnits bevarade skatte-längder. Han hade nämligen en
dotter Kerstin som gifte sig med Lars Eriksson i Röd 1619. Jacob var skeppare, och hade en
liten skuta 1644. Åren 1634-35 hade han också uppdraget att vara kyrkvärd. Sonen Gunne
(mycket säker relation enligt den ovanliga Jacob delade gården med Bengts änka Anna och
sedan Arne Olsson, även skattedelen, tydande på att han eller hustrun hade nära släktrelation
till tidigare ägare.
|
